Vanliga tamojer är överdimensionerade
Efter att ha läst intressanta forumtrådar om tamojer (de där handtagen som man greppar kastruller med ute i vildmarken) bestämde jag mig för att plocka fram min MSR-tamoj och fundera på förbättringar. Den ursprungliga versionen (som följde med MSR:s kokkärl tidigare) väger ca 45 gram. Trangias väger tydligen 48 gram. En ny MRS-variant (Litelifter™) väger 28 gram enligt deras egen hemsida.
Förbättring av befintlig MSR-tamoj: Jag började med att fila bort nitarna som håller ihop de två delarna och började sedan fila upp hålen i respektive del där det verkade vara onödigt mycket material. Jag filade också bort en del av profilens höjd eftersom delarna upplevdes som extremt styva. Försiktigare var jag längst fram där man greppar kastrullen där krafterna bör vara som störst. Fördelen med att fila upp hålen i stället för att bara borra är att man kan forma hålen så att viktbesparingen blir optimal. Nitarna ersatte jag med en liten tunn skruv med tillhörande mutter.
Efter några omgångar av filande och testande hamnade MSR-tamojen på 31 gram, och funktionen var så gott som opåverkad även med tungkastrull. Jag började misstänka att kontruktionen är kraftigt överdimentionerad. Åtminstone för mindre kastruller/mindre vikt.
Ny tamojprototyp: Nästa steg blev att bygga en helt ny tamoj från scratch i en tunnare godstjocklek. En mätning visade att MSR-tamojen var tillverkad av 2-millimeters aluminiumplåt. Jag gissade på att en millimetersplåt skulle kunna räcka. Det vore i alla fall spännande att se hur en sådan skulle fungera. Jag passade också på att korta ned designen och göra den smalare.
MSR-tamojen var ca 120-130 mm lång från början. Jag kortade den sedan till 112 mm (överdelen). Underdelen kortades ännu mer. Den nya blev 105 mm lång, men kan säkert kortas ytterligare beroende på hur man använder sin tamoj (att hålla en full kastrull för att äta ur den kräver en viss längd för att göra det bekvämt).
Bredden på MSR-tamojen är 24 mm, exklusive stödvingarna längst fram. Den nya lättviktstamojen blir 18 mm bred.
Som material använde jag röret från en gammal skrotad dammsugare. Godstjockleken var 1 mm och känns stabilt. Det räckte att kapa av 2 gånger 12 centimeter av röret, klippa upp det och börja forma med skruvstäd, tänger och hammare. Sedan var det dags för finlir och borrande. Efter en del arbete såg delarna ut så här:
De två plåtämnena har fått form och flera hål för att få ned vikten. Vikt: ca 18 gram.
Efter ännu mer filande och borrande ser det nu ut så här:
Ihopmonterad och måttligt lättad tamojprototyp. Vikt: 16 gram.
Resultat: Den nya tamojen väger 16 gram, och är så gott som lika stabil som MSR-tamojen i höjd- och sidled (med 1-2 liter). Funkar utmärkt att hålla i kastrullen då man äter en stor måltid ur den, eller då man häller vätska ur en full kastrull. Det kan hända att den blir vinglig/vek vid stora kastruller (3 liter eller mer). Jag har ingen kastrull att testa med nu.
Slutsats: De vanliga tamojerna är överdimensionerade. Åtminstone för de mindre kastrullerna. Det vore intressant att testa denna design (eller liknande) med ännu tunnare plåt i titan. Det skulle inte förvåna mig om man kan få till en stabil titan-tamoj som väger under tio gram.
Labels: camping, friluftsliv, kastrullgrepp, kök, matlagning, tamoj
0 Comments:
Post a Comment
<< Home